Stor vithaj fångad utanför Tunisien

Jag läste just sammanfattningen av en vetenskaplig publikation om ovanligare hajfynd utanför Tunisien när jag reagerade på att man fångat en juvenil vithaj där. Ja vithajar - och särskilt i Medelhavet - brukar ju få folk att haja till så jag beslöt mig för att googla lite.

Döm om min förvåning när jag snubblade över denna nyhet istället, från slutet av oktober, "Rare catch of massive great white shark off Tunisia draws criticism."

Two-ton great white shark hoisted by crane in Sousse. Photo: Kapitalis

Honan som vägde nästan 2 ton såldes på marknaden för lite drygt 12.000 kronor. Hon tycks sedan ha ätits upp, vilket i mina ögon alltid är bättre än att man bara tar käken och fenorna. Men visst hade jag helst sett att hon fått simma vidare.

Och var fångades hon då? Utanför Sousse. Som synes är det inte långt från Malta och Sicilien. Min gode vän Alex the Sharkman har dock dykt flitigt i vattnen utanför Malta utan att träffa på någon vithaj så ni kan lugnt simma vidare.

Sousse, Tunisien.

Hur en negativ nyhet kan vara positiv

Jag läser i Kvällsposten att en kräftfiskare fått en 4 meter lång brugd i sin trål. Hajen hade trasslat in sig så illa att fiskaren inte kunde släppa tillbaka den till havs, utan hajen fördes in till land där den nu kommer att undersökas och konserveras för att visas upp på Statens Naturhistoriske Museum i København.

Så hur kan en sådan ledsam nyhet vara positiv? Jo, det är många år sedan jag hörde några rapporter om brugdar i våra vatten. Denna haj fångades nära Anholt, mitt i Kattegatt. Senast en brugd fångades i Danmark var 2007.

Anholt, mitt i Kattegatt. Bild från Google maps.

Det är f.ö. något oklart hur man ska se på brugden i våra vatten. Den rapporterades första gången i danska farvatten 1923 och sedan dess har bara runt 150 fynd noterats. Det kan röra sig om samma siffror i våra vatten. Kanske är den bara en sällsynt gäst som aldrig uppehållit sig någon längre tid i våra vatten?

Vad jag kan se från bilderna på brugden så verkar det vara en ung hona som mest troligt inte är könsmogen än. De kan bli upp emot 12 meter.

Och ja, det står hummertrawl och hummerfiskare men på danska heter havskräfta jomfruhummer och det är dessa man fångar med trål i Kattegatt. Hummer fiskas med tinor.

"Hajen 5"?

Filmen "Hajen" fyller 40 år i år och just nu stämmer dikten överens med verkligheten. Eller kanske är det tvärtom... På kort tid har sju personer i North Carolina råkat ut för hajolyckor och nu drar media paralleller med den klassiska kultfilmen.

Filmen "Hajen", eller "Jaws" som den heter på engelska, regisserades av Steven Spielberg och blev en stor skräcksuccé när den kom 1975. Det sägs att i Hollywood hade de rika till och med hajvakter vid sina swimmingpooler - så rädda var de för att hajen skulle dyka upp.

Handlingen utspelar sig på den fiktiva ön turistön Amity någonstans på amerikanska ostkusten, troligtvis i höjd med Martha's Vineyard där filmen spelades in. Den nytillträdde polischefen Martin Brody har flyttat till ön med sin familj och nu ska det firas 4th of July. När Brody vill stänga stränderna efter den första hajattacken protesterar borgmästaren eftersom de är beroende av turisternas pengar. Men hajen har fått smak på människokött och fortsätter sin framfart och det blir katastrof.

Amity Island - beach closed Foto: Charlott Stenberg
 

Till grund för filmen "Hajen" ligger boken "Jaws" av Peter Benchley. Men vad kanske inte alla vet är att han i sin tur grundade historien på en incident som inträffade 1916, The Jersey Shore attacks. Mellan den 1 och den 12 juli 1916 inträffade fem hajolyckor längs kusten av New Jersey där fyra personer dog och en blev skadad. På grund av värmen och en polioepidemi hade folk sökt sig ut till kusten för att andas havsluft och även bada, något som inte var så allmänt förekommande då. Och hajar, de hade man inga större tankar på. Det var bara sjömän som såg dem långt ute till havs. Därför överraskade olyckorna alla då de skedde på grunt vatten och till och med i bräckt vatten. Att folk inte var mer uppmärksamma efter den första dödsolyckan berodde dessutom på att nyheter inte spreds lika fort som de gör idag.

Bruce kan man hälsa på på Universal Studios i Hollywood. Foto: Charlott Stenberg

Så, har vi lärt oss något från hajolyckorna från 1916? Nja skulle jag vilja påstå. Vi kommer ihåg det som hände då, mer genom filmen "Hajen" än av själva ursprungshistorien. Och den historien upprepar sig tyvärr om och om igen. Efter en hajolycka finns det ofta starka ekonomiska intressen som hellre mörkar eller förnekar hajproblem istället för att stänga stranden. Och folk, ja de vet sällan sitt eget bästa. Vid analyser om varför hajen gått till attack så visar det sig oftast att det beror på den angripnes beteende, snarare än hajens. Hajen lever i havet - även på grunt vatten, den söker mat i skymning och gryning, den vill gärna ha en lättfångad måltid och en människa som sprattlar och stojar i vattnet skickar ut sådana signaler. Kroppsvätskor som blod och kiss attraherar hajar - vem orkar gå upp ur havet och kissa när man i princip sitter i toan? Och vigselringen med fina gnistrande diamanten, inte vill man lämna den på stranden när man badar.

Orkar man inte ta hänsyn till hajar när man vill bada så rekommenderar jag att man gör det i en pool, istället för i havet.

Lästips!
Vill man veta mer om Jersey Shore 1916 rekommenderar jag Richard G. Fernicola's "Twelve Days of Terror" och Michael Capuzzo's "Close to Shore".

Haj vid Mallorca

Flera tidningar skriver om att en haj synts i vattnet vid Palmanova, Mallorca. Och visst finns det hajar i Medelhavet - den fruktade vithajen verkar föröka sig utanför Sicilien - men i detta fallet verkar man inte behöva vara orolig.

Expressen skriver om hajen (eller fisken) som siktats vid Palmanova, nära Magluf, och citerar flera brittiska tidningar och alla "hoppas" givetvis att det är en vithaj. Det finns dock anledning att misstänka att det istället rör sig om en nära släkting till vithajen, den planktonätande brugden. Vad baserar jag då detta på?

- Det är en fisk eftersom den har en stjärtfena som är lodrät.
- Brugd förekommer i Medelhavet.
- Tittar man på bilden kan man ana den typiska nosen som finns hos unga brugdar - den är lite lätt snabelformad.
- Man kan även ana att den bakre gälspringan står ut lite extra från huvudet. Brugdar, som filtrerar plankton i ytvattnet, har stora gälspringor som går nästan runt hela huvudet.

I övrigt så önskar man sig alltid bättre foton såklart, men jag är tämligen övertygad om att man kan fortsätta att simma lugnt utanför Mallorca.

Bilden är tagen av en lokal dykare och utlagd på Facebook och visar en haj - eller fisk - vid Mallorcas kust.

Juvenil brugd Foto: Charlott Stenberg

Trollhaj från Australien

Idag dök det upp en artikel från Australien där jag är citerad (från en annan intervju). 

Titta så cool trollhajen är!

http://www.businessinsider.com.au/goblin-shark-at-australian-museum-2015-3

Min spindel är en kändis

Den chilenska tarantulan Madonna och jag har hängt ihop i 24 år nu. Jag har hört att de kan bli 45 år så jag hoppas vi har många år till ihop. Läs mer om Madonna i Kvällsposten/Expressen.

http://www.expressen.se/kvallsposten/madonna-ar-inget-vanligt-keligt-husdjur/

Hajar - däggdjur eller fiskar?

Kompisarna på Morgopasset i P3 ringde imorse och ville fråga om hajar är fiskar eller däggdjur. Självklart ställde jag upp och redde ut detta intressanta ämne.

Trots att flera hajarter föder levande ungar så är de fiskar. Ja faktiskt är de broskfiskar eftersom deras skelett är uppbyggt av brosk, till skillnad från t.ex. torsk och makrill som har skelett av ben.

Olika hajarter har olika reproduktionsstrategi. Den småfläckiga rödhajen lägger t.ex, ägg.

Ägg av småfläckig rödhaj

Pigghajens ägg kläcks redan i livmodern. Sedan får ungarna näring från en gulesäck, som ungarna på bilden med blåshajen.

Blåshaj (swellshark) ungar under utveckling i ägg och kläckta ungar

Vissa arter, som t.ex. citronhaj, utvecklar en slags navelsträng där ungarna får näring ifrån sin mor under utvecklingen.

Mina favoriter är håbranden, som även kallas sillhaj. De har tänder redan i mammans mage och äter aktivt stora näringsrika ägg som hon producerar samtidigt som hon är dräktig. Titta här så utspända deras magar kan vara!

Sandtigerhajen är rätt vanlig i akvarier. Den ser mycket farligare ut än vad den är.

Sandtigerhaj

Men det var en forskare som stack in handen i kloaken på en sandtigerhaj som blev biten! Det visade sig att sandtigerhajarna äter både ägg och syskon under sin tid i livmodern.

Eugenie Clark 1922 - 2015

Igår nåddes jag av det tragiska beskedet att en pionjär inom hajforskningen avlidit, 92 år gammal. Eugenie Clark, Shark Lady, grundade Cape Haze Marine Laboratory, numera känt som Mote Marine Laboratory i Sarasota, Florida, och det var där jag hade förmånen att träffa henne ett antal gånger.

Som 4 - 5-åring i Skellefteå såg jag både det australienska paret Ron och Valerie Taylor dyka med hajar på tv, men även Eugenie Clark. Hon undersökte bland annat om giftet från fisken Moses sole kunde avskräcka hajar i Röda havet.

Genie upptäckte även de "sovande" hajarna i grottor i Mexiko. Innan dess trodde forskare att en haj som ligger på botten är en död haj. I dessa grottor sipprade syrerikt vatten ut varför hajarna kunde ligga stilla och ändå överleva. Hon experimenterade även med hajarnas sinnen.

Eugenie Clark var verksam in i det sista och poserade på bild i början av månaden med en ny publikation om tryckarfiskar.

Läs mer på National Geographic och New York Times.

Märkta vithajar går nära Kaliforniens kust

Det finns många sätt att märka fisk. Man kan till exempel sätta fast olika typer av plastmärken på fisken. Eller använda sig av akustiska märken.

Ett typ av märke är floy, som fästs med ett ankare på samma sätt som prislappen i klädesplagg. För att få ut någon användbar information krävs det att fisken återfångas och att data som storlek och fångstplats rapporteras. Detta märke är billigt och kräver inte så stor insats. Det används mycket på smolt, som är juvenil laxfisk. Det är inte så givande att använda dessa på fisk som inte ingår i något fiske (kommersiellt eller sportfiske) eftersom du helst inte ska fiska efter eller fånga fredad fisk.

Floy

En annan form av märkning är PIT (passive inductive transponder) tags. Dessa kan vara små som riskorn och injiceras i små fiskar. När sedan den märkta fisken passerar en läsare får du upp den data som är lagrad på märket. Mina katter är id-märkta på detta vis.

PIT- tag

Jag har själv jobbat mycket med VEMCOs utrustning. Både deras stora, otympliga VRAP (Vemco Radio Acoustic Positioning) system - vi åkte till Franska Polynesien ihop, men det är en annan historia - och på senare år deras mer behändiga VPS (VEMCO Positioning System). Dessa utrustningar lyssnar dels efter den signal den märkta fisken skickar ut, dels lyssnar mottagarna efter varandra. På så sätt får man en uppfattning om var fisken befinner sig i förhållande till de olika mottagarna och det ger en exakt position. Vi har märkt ål i Göta älv med denna typ av utrustning. Mottagarna har fått stå ute i månader innan vi tagit in dem och läst av våra data. Lika spännande varje gång.

Hajar är lite större och därför kan de lättare bära större märken som kan lagra mer data. Men som bekant behöver inte hajar och andra fiskar inte gå upp till ytan för att andas, så satellitmärken - som är extremt dyra - kanske inte alltid är de mest (kostnads)effektiva märkena. Det finns märken som loggar data som tid, djup, temperatur och ljus. Med dessa data kan forskarna sedan uppskatta var fisken rört sig. Märkena är alltså billigare, men forskarna är beroende av att någon hittar och skickar in märket till sig. Pop-uppmärken fungerar på liknande sätt. Vid en förinställd tid lossnar de från fisken, flyter upp till ytan och läses av av en satellit när den passerar. Det kan vara värt den extra kostnaden för att få tillbaka sina data.

Satellitmärken som skickar ut positionen kontinuerligt funkar bäst på djur som regelbundet går upp till ytan för andas. Det finns arter, som vithaj, brugd och valhaj, som regelbundet går uppe i ytan. Satellitmärken är väldigt dyra, mycket för att uppkopplingen mot satelliten kostar. Men oj vad spännande det är att kunna se i realtid var en märkt haj har rört sig.

I Kalifornien har man använt sig av en metod som liknar VEMCOs - med hjälp av en apparat som kallas wave glider lyssnar forskarna efter märkta hajar. Projektet har sett att hajarna delar sin tid mellan att simma kustnära och på djupare vatten. De uppskattar antalet vithajar till 250 stycken längs den Kaliforniska kusten.